Och så var vi framme vid det tredje uppdraget, och om det är något uppdrag som är omöjligt så är det detta uppdrag. Att följa upp tvåan måste ha känts tungt, inte nog med att dem var tvungna att matcha originalet, dem var även tvungna att övertyga världen att denna gång så skulle dem faktiskt göra något vettigt av franchisen...
Det har gått tio år sedan sist (sex i verkligheten men detta är ju bara en fantasi) och Ethan Hunt är inte längre en fältoperatör, han har dragit sig tillbaka och jobbar nu som träningsinstruktör till de nya agenterna. Han har stadgat sig och ska inom kort gifta sig, men när han blir ombedd att rädda en föredetta elev kan han inte säga nej. Uppdraget misslyckas och hans lärling dör, men hon lämnar ett spår efter sig, ledtrådar som leder Hunt till en av världens största vapenhandlare, Owen Davian.
En sak leder till en annan och, Davian lyckas fly undan och kidnappar Hunts fru (dem gifter sig strax innan uppdraget). Nu måste Hunt leta reda på något som kallas för Hartassen, han har bara 48 timmar på sig innan hans fru dör.
Mission impossible 3 är den uppföljare som tvåan ville vara, Den består egentligen av samma beståndsdelar som tvåan. En mer human Ethan Hunt med känslor utöver sitt arbete, men till skillnad från sist så är inte det här någon liten flört, utan hans nyblivna fru, men samtidigt så har han fått tillbaka lite av sin nevositet och ilska från första filmen, vilket känns skönt, nu känns det verkligen som en trovärd Ethan Hunt.
Sedan finns även där en hela tiden överhängande historia om att försöka få tag på denna Hartass. Det märks att det är en actionfilm man tittar på, till skillnad från tvåan (igen) så får man en hel del action här, var och varannan minut känns det som om något exploderar och pulsen får sällan en chans att sakta ner, och fast det är så mycket action så lyckas dem klämma in nog med drama och karaktärsutveckling för att man skabry sig om Ethan och hans fru, de andra karaktärerna får inte så mycket utrymme för utveckling men man förlåter det eftersom det har stått väldigt klart redan sen ettan att dessa filmer handlar om Ethan Hunt, alla andra är bara där för att det skulle bli väldigt tomt om det bara var Hunt som sprang runt i världen.
En annan sak som verkligen gör filmen mer sevärd än tvåan är dess filosofi, substans över stil. Där tvåan var ett svulstigt actionepos (eller ville vara det åtminstone) så väljer JJ Abrams (i sitt första försök som långfilmsregissör) att låta handlingen ha sin gång och kameran är där och observerar, ett väldigt objektivt sätt att regissera en film men det eliminerar risken att det hela blir för sliskigt, ett knep han fortsatt använda i sina senare filmer.
Att påstå att trean är bättre än ettan tänker jag inte göra, dem är så bra på så olika sätt, ettan har en listigare twist på slutet men trean har en mer trovärdig story, ettan har en mer intressant Hunt men trean har en mer realistisk hunt. Det är svårt att välja men ettan har en fördel, den var först och först är alltid störst så...
Sen har jag ett par funderingar som dykt upp medan jag tittat på filmen.
Vad gör Vingh Rames i Mission impossible egentligen ? Visst kräver varje film en ”tech guy” men varför återanvända just den karaktären i varje film ? Varför slösa en sådan talang på en sådan onödig roll, allt han gör är att dra dåliga one-liners och trycker lite på någon dator och sen är det slut för hans del. Mycket underligt tycker jag, dem gör en så stor grej av en så liten grej.
Den andra funderingen är, varför Laurence Fishburne går runt hela filmen och drar ännu sämre one-liners än Vingh Rames, och på helt fel ställen ? Under utredningen av det första misslyckade uppdraget jämför han deras oacceptabla beteende med choklad och hur det gör en tjock...Så jävla skumt.
Men förutom dessa småsaker så är Mission impossible helt klart den hitills bästa uppföljaren, den har allt en riktigt bra spionfilm ska ha, spänning, drama, action och en massa häftiga manicker och förklädnader och twistar som heter duga.
Så nu har vi bara ett uppdrag kvar. Förhoppningsvis så blir det en ny tre eller etta och inte en ny tvåa, IMDB.com har gett Ghost protocol bättre betyg än ettan så vi får väl se, kanske blir en ny kung av det omöjliga. Men tills dess ska jag undersöka urfadern av det omöjliga, Mission impossible, TV-serien, det ska bli intressant för jag har inte sett den sen jag var typ sju år gammal.
Man brukar ju säga tredje gången gillt och denna gång var det verkligen vilt, mission impossible 3 får mig att vilja böna och be, inte för att den är vidrig och inget att ha utan för att den är riktigt, riktigt bra.
No comments:
Post a Comment