The box

Oj oj oj, vad ska man säga, har ni sett den där filmen om han som får veta när horden ska gå under och hänger med en snubbe i en kanindräkt ? Donnie Darko, ja just det. Minns ni hur ni inte fattade nånting när ni såg den filmen ? man bara WOSSCH !!!så va filmen slut och man bara satt där som ett jävla fån.

Men har ni sett den där filmen om en actionskådis som får en idé till ett manus om jordens undergång efter att han vaknat upp ute i öknen ? samtidigt som Justin Timberlake dricker öl och sjunger The Killers låtar ? just det Southland tales, minns du hur du även bara satt och klia dig i skallen när sluttexten rullade på den filmen också...Precis så är det med Richard Kellys nya film The box. Nej det är inte riktigt så, till skillnaden från Southland och Donnie Darko så förstår man i alla fall på det stora hela vad som hände men eftersom Mr.Kelly ofta gillar att ha en massa konstiga och oftast väldigt pretentiösa små meddelanden och väldigt långsökt story sitter man ändå och grubblar över en massa detaljer när ljuset i biosalongen tänds.

Ni måste missförstå mig rätt nu, jag är ett stort fan av Kellys tidigare filmer, även Southland tales fast den var så jävla överdrivet pretentiös och hybris doftande tyckte jag om, ni som säger emot har bara inte fattat vad den handlade om.
Frågan är dock om jag gillar The box ? den handlar inte om jordens undergång och det är inte allt för många flummiga saker som händer, det är en simpel historia i grund och botten, men Kelly har ju skrivit den så vänta er inget som ens liknar en vanlig film. Den är simpel om man jämför med hans andra filmer...Vad sa du ? om jag gillade den ? ja det var det vi pratade om. Självklart gillade jag den, vad trodde du ?

Även om man inte alltid fattar allt som pågår i filmen så kan man inte neka till att den är extremt välgjord, något man kommit att förvänta sig av en Richard Kelly film vid det här laget. Regin är skrupelfri, ibland så är han så noga med detaljer att man nästan önskade att han skulle gå vidare och skita om allt inte såg picture perfect, det var en skum grej jag märkte. allt i filmen verkade vara centrerat i bilden, lådan stod alltid perfekt på bordet, alla glas och allt porslin var uppradat som om det stod i ett skyltfönster och alla människor var alltid mitt i mitten så fort dem var ensamma i bild. Jag tror att det var Kellys sätt att förkroppsliga den perfekta amerikanska familjen, en kärnfamilj i den postkonservatoriska verklighet som var sjuttiottalets Amerika, det förklarar varför historien utspelar sig på just sjuttiotalet.

Denna perfektionism ledde ju även till att fotot var underbart, det kändes inspirerat av många olika genrer. Allt från drama till skräck återspeglades i filmen och fotot gjorde det samma, vilket var väldigt häftigt för det är inte ofta man ser en sån mixa av olika stilar i samma film. Detta gjorde även detta till den första drama filmen som fått mig att hoppa till av skräck och även få mig att känna mig rent obekväm i vissa scener.

Hipp happ hopp så kom vi in på manuset, jag är allt bra tokig.
Filmen börjar som vilken familjefilm som helst men gradvis alltmedan filmen går så blir den mer och mer otäck tills man i slutet av filmen satt som på nålar (jag gjorde det i alla fall) för även om man vet vad som kommer hända, jag menar hur invecklat kan det vara, dem får en låda med en knapp i. Trycker dem på knappen dör nån i världen och dem får en miljon dollar, trycker dem inte får dem ingenting och erbjudandet går vidare. Ha, simplaste filmen i år tänker ni. HA HAHA tänker jag då för ni anar inte. Jag tänker inte gå in mer på storyn för då kommer jag spoila, det enda jag säger är att allt är inte vad det till synes vara i den här filmen. Det verkar vara ett återkommande tema i Kellys filmer och om han skulle ha nån svaghet så är det just det, han verkar inte förstå att en simpel historia kan vara minst lika spännande som en kryptisk, metaforisk och väldigt underlig historia, vilket The box verkligen är. Det är nog det enda jag har att gnälla på, att jag hade förväntat mig en spänningsfilm om moral och uppoffring, vilket ju traliern hintade om, men istället fick jag...The box helt enkelt, och även om den var grymt bra så blev man lite besviken just för att man väntat sig nåt annat. Så nu har jag förvarnat er, tro inte att ni vet vad det är för en film ni ska se utan ta den som den kommer istället så kommer ni njuta mer av den. Och njuta bör ni göra, för även om man känner sig lite dum när man inte riktigt hänger med hela tiden så finns det så mycket annat som är bra med filmen, manus, foto och regi men det som gjorde mig gladast var skådespeleriet, speciellt från Cameron Diaz. Få nu inte för er att hon var helt enastående och hon liksom lyste av briljans, nej så var det inte. Det jag menade var att man i The box fick se en y sida av henne, en lugnare och mer down to earth Cameron Diaz har jag nog aldrig sett. Hon spelar sin roll som skolfröken / mamma så där nedtonat och finstilat att man verkligen köper hennes känslor och reaktioner till skillnad från filmer så som Charlie’s angels och the holiday. Borta är alla maniska grimaser och konstanta fnittret och kvar är en skådespelerska man faktiskt tar på allvar för första gången.

Det var något speciellt med det och jag hoppas evinnerligt att hon får fler roller i framtiden som låter henne verkligen skådespela som i The box.

Jaha, så mycket mer finns det inte att säga. Det är väl lika bra att gå direkt på rimmet.
Peace out, have no doubt. Ni kommer förstå när ni ser filmen, vilket ni bör göra så fort som möjligt, se så, schas iväg nu.