Män som hatar kvinnor

Så, nu har jag äntligen gett efter för sveriges eviga malande av deckarfilmer baserade på framgångsrika böcker eller karaktärer från framgångsrika bokserier. Varför handlar alla svenska filmer om poliser och journalister som letar efter tokiga mördare som ofta har en förkärlek för extra sliskiga tillvägagångssätt...? Sen undrar jag varför alla svenska filmer har samma skådespelare hela tiden ? när en castingagent sätter sig ner med en regissör och får pitchen till en "film om en konstapel med lite annorlunda teorier när det gäller bovfångeri, han har även en kvinlig kollega som förstår hur han tänker men som ofta motsäger sig han sätt att praktisera sina teorier, innerst inne dock så är dem galet förälskade men hon är för blyg för att säga nåt och han är för uppe i sitt arbete" Castingagenten har under tiden klottrat net möjliga huvudroller

I rollen som konstapeln
Peter Haber
Mikael Nykvist
Jakob Eklund
Torkel Petterson (väldigt otrolig dock, ända gången han spelade polis var i en komedi men man måste ju ta ut svängarna ibland)

I rollen som den kvinnliga kollegan
Lena Endre
Alexandra Rappaport
Helena Bergström
Noomi Rapace (för hon var ju sååååå underbar i män som hatar kvinnor...Just det !

Jag skulle ju recensera Män som hatar kvinnor.

Varför den här boken har blivit så superpopulär kan jag inte uttala mig om för jag har inte läst den, men jag har ju sett filmen och den har ju blivit minst lika populär, så det går att tillföra samma tankebanor angående filmen som boken.

Har du sett den där andra svenska filmen, den där med den grävande journalisten och mördaren...ja just den ja, den som heter SVENSKA DECKARSTANDARDFILMEN. Det finns inget som utmärker den här filmen, inget som gör den speciell, den lyckas för att den är baserad på en bok som alla tyckte om och eftersom alla som läste den i sverige heter antingen Magda Johansson eller Lars Karlsson. Du förstår, Magda och Lars är såna som ser en film för att den är spännande. Dem skiter i allt annat för dem förstår sig inte på det, dem förstår inte varför man ska filma vissa scener ur speciella vinklar eller varför visuella synonymer ofta är det som förgyller en film, dem förstår heller inte att en film om en mordgåta, en helt vanlig mordgåta kan inte bli mycket bättre än ganska bra. Det är just vad den här filmen är, ganska bra. Jag tänker inte gå in på historien, jag orkar inte för jag är så trött på den här filmen så jag går direkt på vad som var bra och dåligt, än en gång vill jag påpeka att jag inte läst boken så jag pratar endast om filmens hits and misses.

Män som hatar kvinnor är en av de visuellt sett tråkigaste filmer jag sett, ytterst få gånger i filmen lyckas fotot fungera och gör en del intressanta saker men för det mesta är kameran bara ställd på ett stativ, sen har regissören bett nån assistent att trycka på rec så dem kan få det överstökat.

Män som hatar kvinnor är för lång, en stor del av filmen handlar om att bygga upp karaktären Lisbeth Salander och jag undrar än idag varför ? Först och främst så är hon inte en vital del av historien (jag vet att ni sitter och skriker nu at det är hon visst ju, hear me out), hela filmen hade funkat lika bra utan henne...fel av mig, vi tar om. Hela mordgåtan hade kunnat lösts utan hennes hjälp, filmen hade inte lyckats utan henne eftersom hon är det som den faller tillbaka på när allt blir för tråkigt och vanligt. Vad en dansk anser vara annorlunda och spännande tycker jag är väldigt roligt för om man tittar noga på Lisbeth så är hon en av de mest klichéartade filmkaraktärer jag sett på länge. Hon är vad Jeremy Irons är för överspelade badguys. Hon är en karikatyr av det förstörda och utnyttjade flickebarnet som tar saken i egna händer och växer upp och blir en stark (bitter) individ.

Hon är den största klichéen i hela filmen, vilket gör filmen oumbärligt tråkig för alla som förstår det.

Sen undrar jag hur många bestialiska massmördare och galningar det finns i sverige ? vide det här laget har det gjorts över 30 beckfilmer, 22 wallanderfilmer, och jag läste just att 13 ny ska komma ut under slutet på 2009 och början på 2010. Sen har vi irene huss filmerna och alla tv serier. Graven, oskyldigt dömd, Anna Holt och så vidare. Och hassel filmerna också, klar.

Jag är trött på halvtaskiga deckare om poliser och journalister, Män som hatar kvinnor hjälper bara till att krydda min avsmak för svensk film. Deckargenren stannade upp någonstans runt 1994 och har sen dess vägrat flytta på sig, det är som matkön i skolan. Här står jag och är hungrig men framför mig står en massa tjockisar och roffar åt sig all mat, jag vill gärna komma fram men dem är för stora för att man ska kunna tränga sig fram och hela tiden kommer det nån nytjockis och ställer sig framför mig, jag vill säga ifrån men ingen av dem lyssnar, dem bara står där och tar all mat.

Serievåldtäkt ingen frisk fläkt inom svensk film direkt.

Torbjörn Widéen.