In the mouth of madness

Ännu en film med Sam Neill, ännu en film med tentakler, ännu en film med både Sam Neill och tentakler. Tror ni Sam Neill gillar urotsukidoji ? The creepy countdown continues...


Jag blir tokig (pun intended)
Hur kan en film, baserad på en bok av H.P Lovecraft, regisserad av John Carpenter och med Sam Neill i huvudrollen, vara så ointressant ? Det är ett mysterium, men tillsammans kan vi lösa det.

In the mouth of madness handlar om John Trent (Neill) som jobbar med att avslöja försäkringsbedrägerier. Han antar sig ett jobb som innefattar att han måste hitta en försvunnen författare så att hans förlag inte kan casha in på författarens livsförsäkring. Efter lite snokande listar han ut att författaren har gett sigav till en liten stad som heter Hobb's end, även namnet på den stad i vilken hans senaste bok utspelar sig. Väl där så upptäcker Trent att allt inte står rätt till, allt för mycket stämmer överens med vad som står i boken, till och med händelser som finns i boken utspelar sig framför ögonen på honom. Trents resesällskap, en av bokförlagets korrekturläsare som jobbat exklusivt med Sutter Canes (författaren) böcker, tror stenhårt på att det som Sutter Cane skriver är verklighet och inte fiktion, Trent vägrar tro på det men ju längre dem stanna i staden och ju mer dem nystar upp, desto mer osäker blir Trent på vad som faktiskt är verklighet och vad som är påhittat. Tänk om allt bara är en bok, en saga. Det skulle ju betyda att även han...


Som sagt, det är en bra historia eftersom den är skriven av H.P Lovecraft. En av dem bästa skräckförfattarna som någonsin levt, och man väntar sig inget annat än pure effing gold när man ser John Carpenters namn på en film, jag menar killen både skrev och regisserade The thing, och så har man ju Sam Neill i huvudrollen och då kan man inte slå slint, men av nån anledning så gjorde man det.

Början är jävligt bra och slutet är jävligt bra, det är sällan man ser nån spela galen så övertygande som Sam Neill och det är sällan man själv känner sig lite galen för man vet inte om det man ser på filmen är på riktigt eller bara är bilder i huvudet på Neill. Det som gör filmen så tråkig är mitten, den där timmen mellan den första och sista kvarten av filmen, där det inte direkt händer någonting. Visst händer det saker men allt känns så nertonat och man får inte alls känslan av att någonting har gått hemskt fel, i alla fall inte i början, självklart så blir det ju bra mot slutet på den tråkiga timman, men det är då är vi redan inne på den sista kvarten så...vafan ? Hela vistelsen i Hobb's end, som borde varit den spännande delen fylld med tokiga människor och sliskiga monster är...så intetsägande. Den här tokiga människor och sliskiga monster men det känns som att Carpenter inte riktigt gillade den delan av historien och istället ville fokusera på Trents falnande mentala stabilitet, vilket han ju gör men inte förrän mot slutet på filmen. Som om han kände sig tvingad att vara boken mer trogen än vad han ville vara och därför inte ansträngde sig när det kom till den där mitten timmen. Sen är det även för att den där korrekturläsaren är en skitjobbig karaktär som spelas av en halvdålig skådis (Julie Carmen). Jag kom på mig själv sitta och önska att hennes karaktär skulle dö så hon kunde sluta sno screentime från den bra skådespelaren, men självklart så var hon med typ i hela filmen, fan också. sen har jag alltid tyckt att filmer som handlar om böcker (förutom The ninth gate) är lite tråkiga, då ska man hellre läsa en bok som handlar om böcker, och filmer som handlar om böcker är oftast baserade på böcker och böckerna är ju alltid bättre än filmerna, fuck!
Så mitt råd är att du hellre läser boken In the mouth of madness än att du ser filmen. Det skulle göra dig gott eftersom sist du läste en bok var väl i grundskolan, samtidigt så blir man ju lite anti böcker när man läser om folk som blir tokiga för att dem...just läser böcker, det är som en ond cirkel, då kanske det är lättare att se filmen, fast i filmen har dem ju lagt till att boken blir uppköpt av filmstudion New Line. Så nu blir folk tokiga av att titta på film också. In the mouth of madness är en antifilm film baserad på en antibok bok...det här börjar bli för mycket, jag tror jag ska gå och yxa ihjäl någon. Ha ha ha haaaaaa....




Bokar är för tokar och Sam Neill är en tentaklofil.