Pages

Monday, January 18, 2010

Mass Effect


I fredags hade Snabba cash premiär, helt klart en film som många snackar om och som lovar väldigt mycket, låter som en film man borde recensera. Så jag gick och såg den och den var...Nej, jag driver med er. Skulle jag gå och se en svensk gangsterfilm som inte bara är baserad på en bok som jag inte läst än, utan som även har en brat karaktär i huvudrollen, aldrig. Så jag varvade Mass effect istället, mycket bättre.


För alla er som inte vet det så är Mass effect ett rollspel som utspelar sig i en inte allt för avlägsen framtid. Mänskligheten har börjat kolonisera rymden och kommit i kontakt med andra intelligenta varelser, allt med hjälp av Mass effect. Vad är då denna mass effect ? jo det är en sorts kraft...som i verkligheten skulle kallas för mörk materia (det finns på riktigt, tro mig) men mass effect kan man kontrollera och utnyttja för att kunna förflytta sig runt i rymden i hastigheter långt över ljusets. Dock är det inte människorna som kommit fram till hur man utnyttjar denna kraft, inte heller var det några av dem andra utomjordingarna, nej det var en annan ras av utomjordingar för över 50 000 år sedan som listade ut hur man använde mass effect, men dessa varelser finns inte kvar längre, dem försvann spårlöst för flera tusen år sedan och allt som var kvar var ruiner och tekniken som omgav mass effecten. När spelet börjar har det gått drygt 40 år sedan man upptäckte mass effect och blev en del av vad som kallas citadel space, den delen av universum som utforskats av en ras eller annan med hjälp av mass effect. det har bara gått 10 år sedan mänskligheten fick gå med i det galaktiska rådet och faktiskt klassas som en officiell citadel space ras, därför anses mänskligheten vara lägre stående än de flesta andra, det är även därför mänskligheten måste ta i extra mycket för att synas och framstå som en viktig del av rådet. Du spelar Commander Shepard, en soldat som får det ärofyllda uppdraget att få gå med i det galaktiska rådets egna polisstyrka, the spectres. Det tar inte lång tid innan man upptäcker ett urgammalt hot som kan komma att utplåna allt liv i galaxen, nu har mänskligheten äntligen fått en chans att visa sig viktig, och allt hänger på dig...


Så nu vet ni det, erkänn att det låter som typ värsta blockbuster Sci-fi rullen, tyvär är det inte det. Visst finns ambitionen där men det blir aldrig den där mutationen mellan film och spel som alla sa att det var. 90 % av cut-scenesen följer exakt samma formula, och nu följer ett exempel. Mass effect. Prolog. Scen 10. EXT. Shepard och Co har hittat en överlevande i rymdhamnen och frågar ut honom. Extrem närbild på Shepard
Shepard.
Men hur kommer det sig att ingen överlevede förutom du ?
Arbetare(extrem närbild)
Jo jag...jag
Ashley Williams(extrem närbild)
Säg som det är, ljug inte
Arbetare(extrem närbild)
Jo ibland när jag jobbar så brukar jag smyga iväg och lägga mig här bakom lådorna och ta en tupplur, det är det enda sättet jag kan hålla mig vaken hela dan.
Shepard, Williams,Alenko(alla tre i vidvinkel)
Shepard
Det var tur att du satt här bakom, annars hade du varit död du med.
Arbetare(extrem närbild)
Ja du har nog rätt, jag måste gå. Jag klarar inte av att vara kvar här.
SLUT

Så ser alla videos ut i hela spelet, det finns ingen energi i kameran, endast i början och slutet av spelet får man känslan av att man är med i en Star wars film. Avancerade åkningar, Feta panoreringar över rymden som fylls av stridsskepp och laser missiler. Man tappar verkligen andan men resten av spelet kommer inte ens i närheten av filmer som Star Wars eller TV-serier som Babylon fem och Star Trek som skaparna sa att dem inspirerats mycket utav.

Men även om nu inte fotot är något särskilt bra så är det faktiskt ett spel vi snackar om och inte en film, så vem bryr sig egentligen ? Visst är det så att spel nu för tiden allt mer försöker likna filmer men vissa spel behöver inte fungera så för att övertyga, vissa spel klarar sig galant med bara ett manus som övertygar. Mass effect tillhör den senare kategorin.

Historien är underbar, den är inte bara spännande och intensiv, den är väldigt relevant också. Den tar upp ämnen som politik, rasfientlighet, människans morbida fascination av krig, makt och hur makt lätt korrumperar den som har för mycket av det. Många av dessa ämnen är ju väldigt aktuella i våran värld just nu och det gör spelet till mer än bara underhållning, det är en spegel som reflekterar våran värld som den ser ut idag,det är en historia som visar vilka vi människor är och hur vi skulle uppfattas om vi bara kunde se oss själva genom ett fönster. . Och den blir bara bättre och djupare (är det möjligt) med hjälp av alla karaktärers personliga bakgrunder.
Eftersom vi snackar om ett rollspel här så måste du ju spela en roll, du får därför bygga din helt egna Commander Shepard. Ända från dem mest småttiga detaljer så som ansiktsdrag och hudirritationer, till väldigt övertäckande val som vart han föddes och vilka omständigheter som fick honom/henne att joina militären och vilken personlighet han/hon har. Är han/hone en paranoid överlevare eller en omtalad krigshjälte eller en ökänd lagföljare. all denna information påverkar spelets gång beroende på vilka kombinationer du väljer, inga omfattande förändringar men små saker så som hur folk reagerar på din närvaro, huruvida dem ser upp till dig eller ryggar tillbaka när du ryter till i en konversation. Små saker som bara gör spelet så mycket mer trovärdigt.
Det är helt enkelt en väldigt trovärdig spelvärld och en väldigt välskriven story.

Om än inte så lång, nej nu tror ni väl att jag har blivit tokig. Alla vet att ett klassiskt rollspel tar minst 20 timmar intensivt spelande för att klara av, och det stämmer, men när man har ett så storydrivet spel som Mass effect så blir det lätt så att man skippar alla dem där sidouppdragen och istället ger sig direkt på huvuduppdraget och då upptäcker man att Mass effect är ett väldigt kort spel. Vet man vad man ska göra och vart man ska gå tar det inte mycket längre än fyra fem timmar att klara det och det är kort, även för dem klassiska linjära rollspelen (se typ alla Final Fantasy fram till elvan).

Dock är det inget jag rekommenderar för mycket av upplevelsen ligger i att utforska galaxen och upptäcka allt arbete som spelmakarna lagt ner på att få spelet att verka så troligt som möjligt, det finns till exempel flera hundra planeter som man kan upptäcka, och flera av dem går det att landa på. Även om det inte har något med storyn att göra så har mycket arbete lagts ner på att få varje planet kännas som en riktig planet och inte bara en extra bana som du kan utforska för att få extrapoäng. Varje planet(även dem man inte kan landa på) har mängder av fakta man kan läsa, planetens atmosfär, dess grundämnen, planetens storlek, densitet och rotationstid. Det finns även hur mycket som helst att läsa om alla olika utomjordingar i spelet, deras historia och kultur, sedan finns det tonvis med information om all teknik man stöter på i spelet. Från såna detaljer om hur internet ser ut och fungerar ute i rymden till hur kylarsystemen fungerar på alla olika rymdskeppsmodeller som finns i spelet.

Efter att man spelat Mass effect i 20 till 50 timmar så lovar jag dig att du lärt dig mer om den världen än vad du lyckades lära dig om våran egen planet under alla år du gick i skolan, jag lovar. Mass Effect är en Sci-fi nörds våta dröm, istället för att bara ge dig en grym story som utspelar sig i rymden, och sen släppa en massa fakta böcker och romaner och obskyra faktasidor på internet som samla all information du som nörd bara måste ha eftersom du snöat in totalt precis som du alltid gör när du gillar ett spe eller en film, Så samlar Mass Effect all information som finns om spelvärlden i spelet. Så praktiskt, så ofattbart generöst.

Så om spelvärlden är så stor som den är krävs ju en riktigt bra kontroll för att man ska kunna navigera, både ut i rymden och nere på ytan. Där får jag nog säga både ja och nej. Varje gång man ska resa till en ny planet måste man först in i kart menyn, därifrån måste man välja vilket stjärnsystem man ska till, sen kommer man till en loadingscreen, sen måste man välja vilket solsystem inom stjärnsystemet man ska åka till och då möts man av ännu en loadingscreen. Efter allt detta så får man äntligen välja den planeten man ska till...och då möts man av ännu en förbannad loadingscreen, asså seriöst. Under spelets gång besöker man typ dryga 40 talet olika solsystem utspritt på tio olika stjärnsystem, varje loadingscreen är mellan fem och tio sekunder långa, räkna lite på det så märker ni hur mycket tid som går åt att bara sitta och vänta. Däremot så fungerar kontrollen över karaktärerna nere på underbar, speciellt när det kommer till striderna. Striderna är i realtid men du kn när som helst pausa och då ploppar alla dina karaktärers färdigheter och specialfunktioner upp direkt, du slipper leta runt bland en massa karaktärsindex och menyer. Du bara håller in pausknappen, väljer med styrspaken vilken karaktär som ska använda vilken av sina färdigheter, trycker på ok och släpper pausknappen och vips så har du utplånat en hel bataljon med robotar.
Dock finns inget av denna effektiva design med i utrustningsmenyn, ska man ge sin karaktär ett nytt vapen och bygga på skölden på sin rymddräkt blir att helt plötsligt extremt...plottrigt, det finns inget bättre ord än just plottrigt. en meny förvandlas snabbt till både två och tre och ibland fyra nya submenyer fyllda med olika uppgraderingar och vapen och alla ens saker ligger huller om buller i menyn, till exempel så kanske man har tio stycken sköldförstärkare, men istället för att du har en ikon för sköldförstärkare med en siffra i hörnet som talar om hur många du har att distribuera bland dina karaktärer så ligger alla tio efter varann i menyn. mot slutet av spelet hade jag så mycket saker att om jag skulle scrolla ner till slutet för att hitta den där speciella pipförlängaren till mitt gevär så tog det mig en minut innan jag hittade den, inte effektivt.

Så kommer vi fram till grafiken, vad ni än säger så är det det ni har suttit och väntat på, är spelet nå snyggt eller ?

Ja, för att var XBOX 360 så är det riktigt snyggt, men som man brukar säga. Ska man vara fin får man lida pin, ett talesätt som passar väldigt bra in på Mass Effect. Visst är spelet snyggt och så, väldetaljerade miljöer och snygga karaktärsmodeller, men tittar man lite närmare upptäcker man den grymma sanningen. Spelet är fyllt med sekvenser som laggar brutalt, pop ins och tears, över allt och hela tiden och sen ska vi inte snacka om alla fula och stundtals pinsamt uppenbara 2D detaljer. Jag trodde att Skyboxes var något man använde på förra generationens spelmaskiner, inte på en XBOX 360. Dock har jag inte spelat det på dator och vem vet, det kanske flyter på mycket bättre där. Lämna gärna en kommentar om du spelat Mass Effect på en fett grym dator.

Och så sist men inte minst så har vi musiken. Än en gång så briljerar Mass Effect, Soundtracket är ett av de bästa jag nånsin hört i ett spel. Det är som en blandning av Synth och Symfoniorkester, John Carpenter och John Williams, Vangelis och Morricone. Helt enkelt det bästa av två världar, Elektroniskt och...symfoniskt, skithäftigt helt enkelt, musiken passa perfekt in i varje sekvens och den känns aldrig ditsatt bara för att det ska låta som en film, musiken förstärker känslan i scenen eller spelsekvensen, och den slår aldrig fel.


Så hur ska man sammanfatta Mass Effect då ? Ett väldigt ojämnt spel som mer än ofta balanserar på gränsen till smått irriterande och nästan ospelbart. Men den överdjävulska detaljrikedomen och den extremt genomarbetade storyn väger upp det mesta, och även om Mass Effect är stundtals långsamt, förvirrande och rent ut sagt tråkigt så kommer man ändå att minnas Mass Effect under en lång tid framöver, minnas det med ett stort leende på läpparna. För i slutändan kan nog inte nån som spelat säga att Mass Effect är ett dåligt spel, nej det är helt klart ett av dem b’sta spelen jag spelat i mitt liv.


Mass Effect ? It should be called Massive Defect, but even so you can’t say no to the awesome glory of of a very serious, political, war/love story. Mass Effect, you make me fully erect. (BLAM!!!)

Torbjörn widéen.

No comments:

Post a Comment