Det kommer en massa spännande superhjältefilmer i år, The Avengers, The amazing Spiderman Och Ghostrider: spirit of vengeance, men den som alla vet kommer att bli den bästa och häftigaste filmen i sommar (kanske i år, kanske någonsin) är The dark knight rises. Den ska vi inte prata om idag, nej vi ska spekulera över detta överdådiga, supernördiga och stundtals finstilta spektakel som är The Avengers. Jag vet att recensionen är lite sen men vafan, som jag brukar säga "den som väntar på något gott väntar aldrig för länge".
The Avengers handlar om Captain America, Hulken, Thor, Iron man, Black Widow, Hawkeeye, Nick Fury, Agent Coulson, Loke och Maria Hill, men för enkelhetens skull så handlar den egentligen bara om de sex första karaktärerna. Dessa brokiga individer, blir alla del av det som kallas för The avengers initiative. en idé som innefattar att man samlar alla superhjältar på planeten (eller alla som existerar i denna filmserie åtminstone) och låter dem bli någon sorts världspolis som hoppar in när jorden inte klarar sig själv, för det händer ju så ofta. Självklart så händer detta just nu, Loke, som ni kanske minns från filmen om Thor, har köpslagit med en ond utomjordisk ras om att han kan hitta tesserakten (den där saken som Redskull ville ha i filmen om Captain America) och i gengäld bli härskare över jorden, men Strategic Homeland Intervention, Enforcement and Logistics Division (också känt som S.H.I.E.L.D) tänker inte låta denna galna gud bli våran allsmäktiga härskare. Dem sätter ihop The Avengers och hoppas att dem kan lösa det åt dem.
Vid det här laget har väl alla sett filmen ( den har ju dragit in nästan 385 miljoner dollar på ett par veckor, så typ alla måste väl ha sett den nu) Så något längre utlägg om storyn behövs nog inte, och jag måste säga att storyn inte är det mest intressanta utan det intressanta är hur...medioker denna film är. Håll i er för nu kör vi.
Jag har ju inte varit den mest entusiastiska personligheten under pepp-perioden inför premiären. Det enda skälet till att jag faktiskt gick och såg den var ju det faktum att det var den första filmen som visades på de nya Rigoletto biografen. Jag hade faktiskt inga planer på att se den på bio, tro det eller ej, men jag köpte inte detta spektakel. Jag tyckte att göra fem filmer bara för att göra reklam för den riktiga filmen var en dålig idé, visst blev Iron man och Iron man 2 var ju bra filmer, och Thor var en riktigt bra film, men Captain America och The incredible Hulk var ju riktiga bottennapp. Dem blev inte behandlade som riktiga filmer utan skyndades på för att bli klara i tid för att göra reklam för The Avengers och det är högst respektlöst tycker jag. Om dem hade gjort filmerna under en längre tid typ tio år innan Avengers och inte bara som långa trailers utan som riktiga filmer som kanske inte skrevs endast för att kunna förbereda oss inför Avengers.
Men nog snackat om reklamkampanjen, nu pratar vi om filmen istället.
Avengers är två timmar och en halv timme och till skillnad från många andra filmer nu för tiden så har inte Avengers bråttom med att förmedla storyn, den tar sin tid att presentera plotten och kraktärerna, detta blir ju lättare eftersom dem redan har presenterat alla karaktärer i andra filmer (förutom Jeremy Renners Hawkeye som bara var med i en scen i Thor innan han dyker upp i Avengers)
och storyn kan ha sin gång utan att skynda på och snubbla över sig själv. Storyn är en av de bättre punkterna i filmen även om det inte finns så mycket av den, Det händer faktiskt inte så mycket utan det man får är ett par coola fighter mellan de olika Hämnarna och en ganska cool actionscen, resten av filmen är fluff och karaktärsutveckling och en tredje akt som är totalt kaos. Eftersom storyn inte är så utvecklad så fokuserar filmen mer på sina väldigt färgstarka karaktärer och sånt gillar jag, jag menar (och kan jag säga emot mig själv, men that's what I think) att även om storyn inte är stark så kan man göra de intressant genom en grym berättarstil vilket ibland är genom bra karaktärsutveckling och så är fallet med Avengers.
Nu har vi lyft fram de positiva aspekterna av filmen men som ni alla vet så är ju jag inte frälst (om ni lyssnat på podcasten så vet i det i alla fall, hint, hint) och nu ska ni få höra varför.
Jag tycker inte om Joss Whedon. Så är det bara, folk älskade det faktum att han fick både skriva filmen och regissera den men jag tyckte att det var det vidrigaste med hela soppan. Joss Whedon skapade Buffy the vampireslayer (både filmen och tv-serien) han skapade Firefly, dollhouse och han var med och skrev Alien resurrection. En larvig serie (buffy) två nedlagda serier (firefly och dollhouse) och en av de sämsta skräckfilmer som jag någonsin sett (Resurrection) och ändå så verkar folk gilla honom. Visst, hans var med och skrev Toy Story men asså överlag så har han bara gjort skräp, fan-fiction mässigt material som vem som helst skulle kunna hitta på (I dare you) och ändå så låter Marvel honom ta hand om sitt superprojekt, jag tyckte det var extremt idiotiskt, men samtidigt så kanske det var en smart idé, för alla Whedon fans skulle ju köpa filmen direkt då och alla som inte visste vem Whedon är skulle se filmen för att dem tyckte Iron man var bra.
Sen vill jag också påpeka att han gjorde ett ok jobb med manuset till Avengers (som jag ju sa tidigare) och han valde bort en hel del klassiska Fanboy/crowdpleaser gimmickar som han är känd för. dem enda gångerna som jag faktiskt satt och grinade illa åt något som var alldeles för nördigt var nä Agent Coulson blir alldeles till sig när han får träffa Captain america och berättar för honom att han är hans största idol och att han gärna vill ha hans autograf...så jävla nördigt (men samtidigt så är det precis så jag beter mig när jag träffar mina idoler på Sci-fimässan), och dem första tio minuterna av filmen, som mer liknade ett avsnitt ur Stargate Atlantis eller typ Babylon 5 eller nåt. Det var så billigt och larvigt och dåligt filmat att jag trodde jag skulle behöva kräkas konstant i två och en halv timme, men så var ju inte fallet nu...men...Det var fortfarande skitlarvigt.
Så det var vad jag hade att säga om The Avengers, är ni trötta på att läsa allt det här så kan jag kortfatta det så här.
The Avengers var en ganska cool actionfilm, mycket explosioner och en hel del coola fightscener och one-lines men var det värt all väntan och fem långfilmslånga trailers ? NEJ. Nuff said.
"Superheroes? In New York? Give me a break!" Stan Lee, Avengers, 2012
No comments:
Post a Comment