Movies, movies everywhere. In these times of blockbusters and franchises, indiemovies and arthouse films, it can become a little confusing as to what is actually worth spending your time on. I have created this blog to be a guiding light through the maze that is cinema today, to give you a clue of what is good and what is not. If you want to make a request or just drop a few lines, go to. Twitter: Hereismytweet Instagram: Hereismyinstagram E-mail: Hereismythought@live.com
Sunday, February 12, 2012
Star Wars Episode 1 3D
13 år efter den först visades på biografer, och fick en hel generation Star wars fans att känna sig våldtagna, är den tillbaka...i 3D!!!
STAR WARS EPISODE 1
THE PHANTOM MENACE
Innan vi börja vill jag bara påpeka att episod 1 var den första Star wars filmen jag såg, jag kan därför inte identifiera mig med alla dem som anser denna film vara "the antichrist" Jag var nio år gammal och hade aldrig sett maken till äventyr förut, när filmen var slut var jag helt såld.
Visst har jag, på senare år, förstått varför så många hatade filmen när den dök upp men jag kan inte säga att jag egentligen ogillar filmen, varken då eller nu. Den är inte min favorit och den är definitivt inte den bästa av de sex, men jag gillar den åtminstone.
Men för att denna recension inte ska bli en studie i nostalgi och "fanboyism" (det kommer senare)
Så kommer jag inte att fokusera på det faktum att detta är den första delen i Star wars, istället så ska vi se på filmen helt objektivt...nästan
I Star Wars episod 1 så råder det onåd i den galaktiska republiken, beskattningen av handelsrutterna har förargat handelsfederationen och dem reagerar med att bojkotta all handel med den lilla planeten Naboo. Medan senaten för ändlösa diskussioner så sänder överkanslern iväg två Jediriddare för att tvinga vicekungen av handelsfederationen att upphäva bojkotten, men mörka krafter konspirerar emot dessa riddare och Naboos öde kommer att avgöras av en av de mest oväntade individer...en liten pojke vid namn Anakin Skywalker.
Premissen låter ganska spännande och det är den faktiskt, men om man förväntade sig ett gnistrande äventyr med explosiva actionscener stup i kvarten så kan man bli en aning besviken. Missförstå mig inte, filmen innehåller en hel del action, men på två timmar och 13 minuter så kan det ibland kännas som allt för långt mellan actionscenerna. Men man måste då förstå att filmen egentligen handlar mer om de politiska rävspelet som pågår i senaten och själva fritagningen av Naboo är bara en manifestation av utgången (eller bristen av en sådan) av de beslut som tas i senaten, det är egentligen mer drama än vad det är en actionfilm, när actionscenerna väl kommer igång dock så blir det åka av. Du får svärdfighter, luftstrider, episka krigsscener och ett "podrace" så får hjärtat att fastna i halsen på dig. Action finns det mängder av så oroa er inte, det ni bör oroa er för är skådespeleriet.
i stort sett alla skådespelare är mer eller mindre värdelösa (med undantag för Liam Neeson och Ewan McGregor som inte är alltför dåliga, men ändå rätt så plastiga för det mesta). Jag tror att filmen lider av syndromet kvantitet över kvalitet, filmen är så sprängfylld av häftiga actionscener och svulstiga specialeffekter att när det väl kom till skådespeleri så kände regissören (George Lucas) att filmens charm och hjärta fanns i äventyret, inte i rollprestationerna, men där misstog han sig. Skådespeleri är alltid bland det viktigaste i en film, det spelar ingen roll vad för sorts film du gör, har du inte talangfulla skådespelare som brinner för sin roll och för filmen i helhet så kommer det i nästan alla fall att bli skräp av alltihopa.
Om det finns något som filmen gör väldigt bra så är det de tekniska aspekterna, det kan man inte förneka. Ljudet är bland det bästa jag har hört på länge. Alla rymdskepp har sitt egna unika motorljud och det härliga schwooshandet av ljussablarna får det att krypa längs med ryggraden på mig, basen dundrar och explosionerna får dina öron att ringa, full on audio orgasm.
Fotot är även det mästerligt, speciellt i Podracet man sitter som på nålar från början till slut och man känner verkligen hur fort det går när dem flyger fram genom öknen. Kameran sveper över hela filmen för att fånga alla fantastiska detaljer som lagts ner på filmen och det märks att ILM (effektskaparna) är stolta över sin skapelse. Star wars episod 1 är helt klart en film som lever mer på sina tekniska meriter än på det dramatiska.
Så allt som allt, vad kan man (strikt objektivt) säga om Det mörka hotet?
Helt ok underhållning i dryga två timmar om du är vuxen, ett sjuhelvetes äventyr fast med en massa tråkiga gubbar i mitten av filmen om man är typ nio år gammal och en skymf mot mänskligheten om man växt upp med de gamla Star Wars filmerna.
Åh Qui Gon Jinn, om du ändå vore min
Åh just det, filmen är i 3D och det kändes helt onödigt, en eller två scener gynnades av att vara i 3D men resten av filmen kändes lika platt som en 2d film. nuff said
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment